Svenska, Engelska, Historia och Matte.
När ska allt ta slut, aldrig antar jag. Livet handlar om att gå i skolan eller jobba.
Vi människor som har allt bra i livet, vi har mat på bordet och en säng att sova i ändå klagar vi på allt det bra.
Antingen är det mycket i skolan eller jobbet eller så är sängen för hård och maten smakar inte som den brukar göra.
Alla borde vara glada för det vi har, det är så många som inte ens har mat att äta.
Vi spolar toaletten med så rent vatten att det till och med är renare än vad en del människor dricker.
Jag ska börja uppskatta livet, tacka att min familj är friska och att vi klarar igenom vardagen.
Vi klagar om att vi är så stora fast egentligen så är vi perfekta som vi är, den maten som vi tar åt oss och sedan kastar skulle en del dö för att få, folk svälter medan vi tjatar om att mat inte är bra.
Det är klart att jag tröttnar på livet med, samma sak varje dag. Men jag har i alla fall haft möjligheten att upptäcka andra delar av världen.
Jag och min syster diskuterade saker här om dagen. Min syster fick en liten present av vår mamma en dag och jag fick en liten present några dagar senare, våra kommentarer till mamma var tack, men sen fick hon höra "men jag fick minsann inget". Då fick jag flipp på mig och min syster, kunde vi inte ens vara glada för varandra. Vår mamma hade möjlighet att köpa en liten gåva till oss utan att vår ekonomi skulle rasa.
Vi borde uppskatta saker och ting, inte vara avundsjuka på alla andra!
Jag ska börja uppskatta livet mer och alla gåvor vi har och har fått.
Om du inte tackar för maten efter en måltid, börja med det. Man ska alltid börja någon stans, eller?
